Malmö är inte Elisavetgrad

Malmö har hamnar i nyheterna genom attentat och hot mot stadens synagoga. Det förflutnas skuggor tycks få liv. Ord som  pogrom nämns. Men är det på sin plats?

Den ryska ordboken ger ordet innebörd av en strävan att ödelägga. Pogrom brukar avse våld som främst riktas mot judar. Den som har en Bibel tillhands kan slå upp Jesaja 21:1. Vi talar om tidiga pogromer på romartiden, men i reell mening oftare från 1800-talet.

En brittisk forskare John Doyle Klier har belyst de pogromer som förknippas med västra och södra Ryssland under 1800-talets andra hälft, alltså det område där judar då tilläts bosätta sig. Hans studie heter Russians, jews and the pogroms of 1881-1882 (Cambridge University Press, 2011) och visar trots den begränsande titeln väl hur och varför dessa våldsutbrott bröt en vardag där judar och kristna dock ofta levat fredligt tillsammans.

Pogromer tycks allmänt ha utlösts av rädsla och konflikter som åtföljde moderniseringen, i ett då efterblivet land där få respekterade lagar och myndigheter. Pogromer var mest vanliga i städerna och bland grupper som kände sig utestängda eller hotade av konkurrens från judar. De år som boken berör hänvisade många till mordet på tsar Aleksander II, för vilket judar troddes ha spelat en roll. Utan nya kommunikationsmedel som järnvägar och tryckpress – för att inte tala om den förgiftade ryktesspridningen – hade pogromerna inte spritts som skedde. Fast våld mot personer förekom – sannolikt mer från kristnas sida – tycks stölder och förstörelse av judisk egendom ha varit vanligare. En typisk upprorsmakare – så kallad pogrómsjtjik – var en man, fattig, outbildad och villig att plundra i det fall det kunde ske ostraffat. Han lyssnade gärna till rykten och konspirationsidéer. Ibland var han nihilist eller med i någon revolutionsrörelse. Bodde han på landet, tog han sig vid rykten om påbörjad plundring gärna in till staden.

Landets myndigheter ville samtidigt stävja våldet. De sökte vädja till resonliga folkgrupper och försäkrade att judar ägde samma rätt till skydd som andra. Ledningen i St Petersburg sökte lära och även professionalisera de olika kårer – militära som civila- som satts att upprätthålla ordningen. Dåtidens Ryssland styrdes inte bara fast och hierarkiskt – det ansågs av inte få som en reaktionär polisstat ; ”Europas gendarm”. En del av pogromernas folkliga våld riktades f ö mot polis och militär. Dessa kårer var skriande outbildade, överlastade med många slags uppgifter och alltför liten till numerären varför de inte kunde sköta de enklaste plikter.

Doyle Klier sammanfattar: ”A central finding in this study is that Russian officials neither desired, encouraged, nor tolerated pogroms. In both 1881 and 1882 the authorities took extensive precautions to anticipate and prevent pogroms , repress them when they occurred, and punish the perpetrators.”  En annan fråga är hur denna officiella linje inverkade på judarnas villkor. Klart är att de brister, den inkompetens och osmidighet med vilken ryssarna förvaltade det heterogena jätteriket också präglade sättet att möta pogromerna.

De följande ryska pogromerna skördade flera offer än de på 1880-talet. Doyle Klier talar om en ”idé” om pogromer som spreds och uppeggade bittra folkgrupper. Hans bok jämför klargörande de ryska skeendena på 1880-talet med motsvarande våld i Polen och i Europa. Mitt i sin pessimism inser läsaren att med bättre metoder och klokare planering av hur en pogrom skulle bemästras kunde – trots förvaltningens alla brister – både de direkta skador den tillfogade och den bitterhet och förakt den kvarlämnade faktiskt begränsas.

Jämfört med de ryska pogromernas skala ter sig övergreppen i Malmö trots allt begränsade.

Annonser

0 Responses to “Malmö är inte Elisavetgrad”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Carl Johan Ljungberg Ph.D.

Kategorier

Arkiv