Anden – fladdrande och dock oföränderlig

När de fasta mönstren i vardagen bryts, anas en osynlig oförutsägbar kraft. Är det ande?

Vad kan denna undflyende och ändå styrande kraft vara? Är den det som skapar och upprättar personen? ’Person’ och ’ande’ tycks oss ofta svåra att särskilja.

Göran Schildt

Göran Schildt

Hos konstvetaren Göran Schildt (se t ex Lånade vingar, 1995) ses individen som unik. Den ställs mot vad Schildt kallar ”vi-psykoserna”; mot ”gruppbildningar, kotterier och gäng”. Schildt ser i vår ärvda personlighetssyn samtidigt en risk för att det fasta, det slappt givna, tar över vår föreställning om personligheten och vanställer den. Personlighet kan vara en mask, som i den grekiska teaterns berömda form, den kan förtingligas, men den kan också ses som ett ljus eller ett flöde.

Kanske vågar man här jämföra Schildt med tänkaren Giuseppe Prezzolini, då närmast hans slutsats om idealismen: ”Att kunna skönja anden överallt, det är vad idealismen lär oss” fastslår Prezzolini. Andens liv är enligt denne ryktbare Croce-lärjunge ”att ständigt bevara ett instabilt läge, befinna sig i en oavbruten mental utveckling, i rörelse och flykt”, liksom ”[a]tt varje dag åter bli mottaglig genom att utplåna slöjan, som den tåliga vanan vid varje solnedgång breder över dagens handlingar”. Problemet är att ”[d]enna kamp, denna risk som idealismen kallar oss till, den vill endast mycket få människor underkasta sig. De vill stanna där de är, och för att kunna stanna är de oftast beredda att offra mer energi än vad ett uppbrott skulle kosta dem.” (”Idealistisk fostran”, sv. övs. 1961).

Något känns igen, rörlighet, behov av andra infallsvinklar och uppbrott. Där Schildt talar om individualism, skriver dock Prezzolini idealism. Trots denna och andra inbördes olikheter i tolkningen av ande, verkar de enig i sin individualism, sin förutsättningslöshet.  Sträcker de samtidigt inte vapen inför det heltigenom rörliga, det emotiva eller sensationella. Det som kallas flux?

Vad de säger behöver kanske ändå inte tolkas så. De vill däremot undvika förtingligande, reifikation.

Båda vet att ambitiösa försök i modern tid har gjorts att rädda personligheten från tron att detta flytande är det yttersta verkliga. Bland dem som utmanat av tanken på det personligas enhet hör i vår tid naturvetenskap och psykiatri, men även betonandet av fysikaliska faktorer bakom jagkänslan. Obestridligt är att psykisk sjukdom och demens bryter ned personligheten så att bara instinktreaktioner blir kvar. Andra utmanare är en viss sorts historism, som framhäver att det föränderliga inte är bara utlöser kriser för det ”fasta” utan att själva det föränderliga är givet, är konstitutivt, i vår tillvaro.

Alternativet till flux har i sin tur uttryckts så, att all sanning är fast men att vår förmåga att uppfatta den är föränderlig och tidsbetingad. Fastän sanningen bärs av ”logos” (språket, logiken) kan den bara till del fångas in av enskilda människors språk. Olika tider ser enligt lagen om kulturell arbetsdelning olika sidor hos denna sanning. Att just det mångskiktade hos det sanna fordrar känslighet hos dem som vårdar det blir då tydligt. Här har Prezzolini en poäng. Sanning är heller inte,  som Schildts motvilja mot det ”kollektiva”, ”staternas egoism” etc kan antyda, bara eller främst individuell. Den kultur där personligheten agerar består av ”kollektiva aspirationer, långsamt förverkligade av många medverkande,” som Schildt skriver. Hos människor präglade av institutioner som kyrkan, universitetet och rätten, finns därmed en tränad mottaglighet för det sanna.

I förmågan att reflektera, att skilja goda från onda livsvägar, att med distans kunna värdera sin egen historia, liksom i kravet att söka sitt djupare uppdrag, häri ligger den personlighetens betydelse som moderna utmanare av den knappast lyckats upphäva.

Villa Schildt

Christine och Göran Schildts stiftelse – Facebook

Annonser

0 Responses to “Anden – fladdrande och dock oföränderlig”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Carl Johan Ljungberg Ph.D.

Kategorier

Arkiv