Sekulära krafter hotar USA:s gamla fästen

USA anses som religionsfrihetens hemland. Dit flyttade många som förföljts av religiösa eller politiska skäl.  

Dagens USA hyser däremot starka sekularistiska krafter, av vilka en del starkt vill snäva in vad kyrkor och religionsutövande kan uträtta.  

Inte bara för den vänster som kämpar för kvinnors, homosexuellas och minoriteters rätt ter sig kyrkorna hindrande och reaktionära. Även andra gör lagen till ett vapen i klart religionspolitiska syften.  

Sådana strider kan gälla om en kyrklig arbetsgivare har rätt att avskeda anställda som öppet följer doktriner fientliga mot kyrkans lära (en sådan rätt kallas ministerial exception). Frågan får som lätt inses oerhörda följdverkningar.

Crystal Cathedral, Kalifornien Foto: Arnold C

Crystal Cathedral, Kalifornien
(Foto: Arnold C)

Domare har länge uttalat sig mot en sådan praxis, som de menar utgör en form av diskriminering i arbetslivet. Här råkar statens och domstolarnas befogenhet att bekämpa diskriminering (enligt dess egen definition) snart i konflikt med kyrkors självbestämmanderätt. Varför skulle det Kristus eller Luther har sagt få väga tyngre än amerikansk lag och domstolspraxis, heter det. 

Den långt ifrån olösta frågan i dag gäller vem som skall räknas som religiös arbetsgivare. Trosgrundade colleges och välgörenhetsorganisationer anses inte få vara det. Katolska kyrkan däremot vill att flera kyrkoanknutna organ äger rätt att agera som arbetsgivare. Man menar att tron också hos dem som driver vinstdrivande företag i USA bör beaktas av lagen.  

Vad grundar då de sin sak på, som i Amerika vill inskränka religiösa arbetsgivares rätt? Man kan här peka på liberala tänkare som John Rawls. Rawls har anfört något han kallar ”public reason”, ett begrepp som fastän vagt intill utslätning ger liberalismen en privilegierad roll över andra läror. Rawls argument anses trots sin oklarhet ha bidragit att hämma hänvisningar till religiösa traditioner och religiöst inspirerade argument i den allmänna debatten.  

Enligt efterföljarna till Rawls blir redan argument och krav som inte är formade av dagens liberalism moraliskt suspekta. För president Obamas jurister är kyrkor ”tillhåll för tillbedjan” (houses of worship) men i den mån deras läror går emot det sekulära samförståndet bör de inte släppas in i lagstiftande församlingar eller domstolar. 

USA:s konstitution skyddar – trodde man – dels mindre religioners rätt mot större och dels allas rätten att utöva sin religion.  

De sekulära krafterna, i och utom Obamas regering, går dock tydligt och avsktligt i en riktning som urholkar detta konstitutionella skydd.  

Många invänder att de kyrkotillhöriga ju ändå är starka i USA och en kraft som varje politisk kandidat måste beakta. Det är sant att de bildar en ganska konstant väljargrupp, som oftast är republikansk. Samtidigt ökar en annan grupp sitt inflytande. Det är de personer som i opinionsmätningar och enkäter uppger att de inte har någon religiös tillhörighet. Dessa s k ”Nones” är starkt företrädda i olika eliter, inom utbildning och kultur inklusive medier, tv och film. De är övervägande demokrater, de stödjer t ex aborter, kvinnors rätt och samkönade äktenskap. Många menar att Obama förra året avsiktligt sökte upp denna grupp för att lättare vinna presidentvalet.

Här passar en kort reflektion. Från inbördeskrigets slut till 1960-talet var USA:s etablissemang i stora drag troget den protestantiska kristendomen. I detta låg ett stort värde, inte bara en förutsägbarhet. Så skulle det dock inte förbli länge till. Redan på 1950-talet noterade författaren William F Buckley hur stämningen vid Yale-universitetet börjat svänga i sekulär riktning. I dag sprider Yale och andra elituniversitet direkt antikristen propaganda. Akademiker som Stephen Pinker och Stephen Greenblatt vid Harvard eller Elaine Pagels vid Princeton utnyttjar sin auktoritet för att angripa kristendomens strävan att vittna om sanningen liksom föreställningen att den är en god historisk och social krat. Martha Nussbaum vid Chicago-universitets juridiska fakultet hävdar att katolska skolor som kräver att deras rektorer bör vara ordensbröder bör mista sin skattebefrielse, då de utövar diskriminering av kvinnor, etc. Förra juridikprofessorn vid Georgetown, Chai Feldblum, anser att religionsfriheten hindar kvinnors och homosexuellas rätt medan libertarianen Brian Leiter anser att trosutövare inte bör äga något särskilt skydd för sin trosutövning.

Om dessa frågor skriver R R Reno ”Religion and public life in America” i aprilnumret av Imprimis, ett nyhetsbrev från Hillsdale College (www.hillsdale.edu). Artikeln tar upp viktiga frågor och förmedlar framför allt en aning om hur det kan bli i Sverige i fall motsvarande tendenser fortsätter här.

Annonser

0 Responses to “Sekulära krafter hotar USA:s gamla fästen”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Carl Johan Ljungberg Ph.D.

Kategorier

Arkiv