Tvetydigt försök skriva kristen migrationsetik

Invandringsfrågorna tar ökad plats i våra medier. Man för endera fram liberala argument eller påpekar vad det kostar att ta emot flyktingar, anpassa och språkutbilda ny arbetskraft. Liksom i den klassiska folkvandringstiden i Europa (år 370-600) rymmer dagens migration inslag av konflikter och våld.

Man saknar här ofta kyrkornas syn på migration. Kan evangeliet inspirera till hur vi  som som rättsstat och välfärdsland skall möta invandringstrycket? Bör vi välkomna alla som vill komma? Bör vi avvisa de invandrare som tagit sig hit illegalt? För varje ställningstagande krävs en hållbar grund. Över gällande rätt står naturrätten och även Bergspredikan som kräver långt mera än vad lagar gör.

Den amerikanska religionsforskaren Kristin E Heyer söker i sin bok Kinship across borders: A Christian etic of immigration (Georgetown University Press, 2012) reda ut begreppen. Heyer upprörs över de regler och praxis som nu styr invandringen till USA. Hon pekar på hur godtycke och orättvisor håller flyktingar i ovisshet och på hur familjer splittras. Utifrån det katolska encyklikor och teologiska texter säger om barmhärtighet och människovärde, i och med hänvisning till kulturantropologiska studier söker Heyer skissera ett etiskt och kristet förhållningssätt. Däremot tar hon i mindre grad upp aktuella fakta om invandringen och beaktar inte dess praktiska och ekonomiska förutsättningar så som vore önskvärt.

Till USA kommer även ensamma barn, enbart i somras kring 20 000 barn utan vuxna, de flesta från Mexiko. I många kommuner ökar därmed kostnaden för skolgång och sjukvård, då ensamma barn enligt lag har absolut rätt till detta. Barn utplaceras utan framförhållning i  de 50 delstaterna, alltså inte bara i dem nära Mexiko, och skolsystemen prövas hårt. Många väljare som förr stöttat en generös invandring har i dag blivit mer kritiska, då invandrade med villkorat uppehållstillstånd visar sig utan prövning ha fått detta förnyat, samtidigt som president Obama har infört en de fakto-amnesti för invandrare vars närvaro i Amerika permanentas. Presidentens ingripande har gjort framstående jurister upprörda och många amerikaner menar att amnestin kommer att locka många fler att emigrera till USA.

Kristin Heyer påpekar samtidigt att nyanlända med dagens lagregler bemöts absurt. Gränsen vid Rio Grande hårdbevakas. Till och med studerande med stipendier riskerar att prompt återsändas till hemlandet. Redan att invandrade från Mexiko med dess katolska tradition av storfamiljer bedöms enligt USA:s kärnfamiljpraxis utlöser kulturkrockar. Visst följer bemötandet amerikansk lag. Men Heyer frågar om termen ”lagstyre” egentligen är korrekt, då lagen har formats efter inhemsk erfarenhet och därtill blivit ganska omodern. Hon menar sig spåra xenofobi och krass ekonomism i sina landsmäns attityder och i själva lagen. Det gäller inte minst den nyordning som kom 1996 med skärpta krav på invandrare. I fonden ligger enligt Heyer en amerikansk idé om ”exceptionalism” det vill säga idén att landet är överlägset andra länder.

Som radikal katolik söker hon förankra sina teser i auktoritativa skrifter. Hon hävdar således, med citat ur encyklikor från Leo XIII till Benedikt XVI, att skyddssökande måste tas emot, liksom att ovilja att stödja invandring är synd. Dessa satser har dock tänker läsaren på sin höjd indirekt bäring på migrationsfrågan. Det gäller till exempel när Johannes Paulus i Laborem exercens skriver: ”varje ekonomiskt beslut och institution måste dömas i ljuset av om den skyddar eller underminerar den mänskliga personen… som hon förverkligas i gemenskap med andra”. Heyer menar dock att ord som dessa uttrycker krav på skydd också för papperslösa migranter.

Med rötter i katolsk tradition angriper Heyer den nyliberala idén om att frihandel spontant bringar tillbud och efterfrågan i balans. Hon betonar att människor därmed ses reduktionistiskt, som varor eller produktionsfaktorer, liksom att handel blir orättvis och avhumaniserar i den mån den främst bedrivs på den rikare partens villkor. Det avtal, Nafta, som sedan 1994 styrt handeln mellan Nord- och Sydamerika har till exempel försatt Mexiko i en ogynnsam position då det tvingas till ojämn tävlan med USA. Det gäller inte minst då Amerikas jordbruksprodukter starkt förbilligas genom federala subventioner. Här finns alltså en tung orsak bakom såväl Mexikos svaga konkurrenskraft som emigrationen. Men också att drogkarteller delvis har tagit över människosmugglingen är ett memento.  Liksom att kvinnor och barn från Latinamerika hamnar i den svages position och bland annat missbrukas sexuellt under sin färd till Amerika.

Heyer åberopar apropå sin tes om synd att den evangeliske teologen Reinhold Niebuhr har hävdat att arvssynden är den enda verifierbara kristna doktrinen. Niebuhr menade även, att den individuella synden får större spelrum genom staters arrogans och vilja till makt: ”där tillåts egot växa…Dess vertikala expansion, dess högmod, får det att synda mot Gud. Dess horisontella expansion drar in det i ett orättmätigt försök att vinna trygghet och prestige på andras bekostnad.”

Heyer menar att iakttagelsen även kan gälla sociala avarter. Den belyser i sak hur många av mottagarlandet USA:s medborgare bemöter invandrare. Samtidigt som hon erinrar om att katolsk teologi primärt anser synden vara individuell, påminner hon om hur bl a befrielseteologer sökt belysa en social dimension och velat se synd även i onda strukturer.

Men Heyer vill inte bara ändra på de lagar som styr hur invandrare mottas. Hon vill se en ny sorts  liturgi och en själavård som minskar människors likgiltighet inför skyddssökande. Initiativ som rättvisefastor, gemensam bön och fottvagning bör praktiseras.

Det är svårt att bedöma Heyers studie i dess helhet. Hennes ambition är hög, men migrationen är en vid företeelse som kräver kunskap om flera facetter än dem hon belyser. Hennes formuleringar är ofta vaga, slutsatserna inte alltid självklara. Hon hävdar att familjen i Latinamerika är mer sammanhållen och att dess egenintresse i hög grad vägleder dess medlemmar liksom att USA:s ”kärnfamiljer” ofta söker ”klara saker själva”. Hon förbigår därmed att individer i industrilandet USA i motsats till klantänkandet i utvandrarstaterna faktiskt har nått större generell förmåga att visa tillit mot personer och institutioner utanför familjen. Förmågan till sådan tillit möjliggör en helt annan, mer sofistikerad interaktion och generellt bistånd i samhället i stort. När människor oroas av invandring från länder som Mexiko gäller deras oro också – som samhällsforskaren Robert Putnam sökt belysa – en upplevd risk för att nya värderingar äventyrar det sociala kapital som en uppövad tillit utgör.

Sedd mot den bakgrunden är amerikanernas återhållsamhet inte så mycket en ”synd” som en omsorg om deras sociala kapital. Det minskar förstås inte behovet av en teologisk syn på migration. Den bör dock ta till sig rön från nytänkande ekonomer och sociologer. Beprövade ekonomiska institutioner står inte i strid med en human migrationspolitik eller med tillämpad pastoral omvårdnad. Globaliseringen har heller inte bara ljusa sidor, som frihandelsavtalet Nafta visar. Men också en kristen etik måste erkänna att etik också betyder att sätta gränser. Om kristnas mening skall komma till nytta bör den bygga på ekonomiska realiteter och visa mer av konkret kunskap.  I det avseendet uppvisar Heyers teser och slutsatser brister.

Annonser

1 Response to “Tvetydigt försök skriva kristen migrationsetik”


  1. 1 Nikodemus 3 juni, 2015 kl. 19:46

    Mycket bra och tänkvärt Carl Johan. Du efterlyser att man även tar hänsyn till realiteter och inte bara etiska föresatser. Det är också detta som saknas i den svenska debatten.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Carl Johan Ljungberg Ph.D.

Kategorier

Arkiv