Dubai – framtidsland eller hägring i öknen?

Att nå Förenade Arabemiraten efter den långa flygresan över Östeuropa och Iran är som att komma till en välmående sandbank vid Persiska viken. Staterna vid ”gulfen” – här känd som al-Khalij – är delar i arabvärldens hjärta. De är samtidigt inbördes olika – från de ”tusen prinsarnas” Saudiarabien, skapat ur en historia av förbittrade klanstrider, och det på visst sätt parlamentariska Kuwait till dagens hypermoderna emirat där en ny tid prövar vingarna i skuggan av ett slags bevarat patriarkat.

Dubai

Luxuösa Emirate Palace Hotel i Abu Dhabi tillhör Persiska vikens nya storinvesteringar. Här finns både en kommersiell del och en som används vid evenemang och statsbesök i Emiraten. Intill skribenten står en ”guldmaskin” uppställd där tackor kan inhandlas till dagspris. I konferensdelens foajé har en äkta palmallé planterats.

Dubai verkar för den oförberedde besökaren att närmast bada i pengar. Byggnader som överglänser de praktfullast tänkbara emirpalats reses i snabb takt och flerfiliga motorvägar fylls av oändliga bilströmmar, i vilka få fordon tycks äldre än senaste årsmodell. På gatorna ilar upptagna kontorsmänniskor, äldre män med dragkärror och vilsna turister, men också prydliga inhemska familjer i de för Arabiska halvön typiska dräkterna. Dubai är en kosmopolitisk marknadsoas, inbäddad i en urgammal arabkultur.

Här öppnar sig byggropar som närmast tycks bottenlösa och här byggs hus som får Manhattan att verka ren småstad. Till de senaste infrastrukturprojekten hör Dubais hypereffektiva tunnelbana liksom dess internationella flygplats – en skapelse som i storlek och effektivitet kan tävla med de största västerländska men som har utsmyckats i smakfull moderniserad arabstil och där syftet sägs vara att föregripa 2030-talets resandeströmmar. Enbart Dubai har därtill några köpgallerior som säljer allt vad den västerländska märkes- och lyxindustrin kan frambringa.

Sådant är det spontana intryck som Dubai och Abu Dhabi ger, men intill dess overkliga framtidsområden möter man samtidigt klassiska basarkvarter, gamla befästningar och de karakteristiska vindtornen, belägna i äldre stadsdelar som här och där också rymmer trädgårdar enligt arabiskt rätlinjiga mönster.

Emiraten beskrivs ibland som en sorts mutation, genom vilken ett nomadfolk som tidigare livnärt sig på kamelskötsel och pärlfiske genom nya oljefyndigheter lyckats ställa om för en ny tid. Rikedomen skänkte därvid en valfrihet där man fick välja och vraka ur egna och västerländska stilförråd. De senare årens utveckling är på sätt och vis ändå förberedd, då vissa framsynta emirer tidigt insåg att det traditionella klan- och nomadsamhället behövde finna sin plats i en ny tid. Så byggdes i förra seklets början den tidigare Koranutbildningen ut med inslag av handelskunskap och andra praktiska ämnen. Skolor för pojkar ersatte ökenfolkets obefintliga eller högst oregelbundna undervisning.

Dubai2

Emirate Palace Hotel förenar traditionell muhammedansk arkitektur med djärv modernitet.

En första kontakt med modern administration fick emiraten samtidigt med britternas hjälp så sent som på 1960-talet, då brittiska uppsyningsmän lärde sina arabiska bröder vad modern förvaltning kräver. Det som då påbörjades har uppenbarligen varit dessa stater till nytta. Ändå kan man undra hur stabila banden till den politiska ledningen i dag är och hur legitim denna stat i folkets ögon framstår.

Litet skymt av de synliga tecknen på rikedom lever emiratens stolthet, dess nya skolor och universitet som nu söker mäta sig med de bästa i världen. Här finns en handelshögskola och de flesta ämnen som en amerikan eller tysk student kan välja emellan, och en rad västerländska universitet har likaså byggt upp filialer i Dubai. ”-Det är ni som borde lära av oss!” säger en lektor i ekonomi en smula provokativt till mig. Han har ändå sina rötter i USA men forskar sedan många år här.

Då staten vill stärka den nya generationen kunskaper är det ingen slump att vårens diplomutdelning bevistas av en rad honoratiores och ambassadörer och med emirens egen bror i spetsen. Lika talande är att utbytet med internationella universitet nu byggs ut. Kunskap ses som en primär utmaning. Inte minst att passa in den analytiske forskarens attityd i det traditionellt islamska värderingarna är en viktig uppgift. En viss aning om den uppgiften är det att Dubais akademiska sajter visar precis samma bilder av avspända studenter och glatt campusliv som europeiska eller amerikanska universitets. Man skall inte bara plugga och anstränga sig – man skall ha roligt medan man gör det.

Dubai3

Magnifika Atlantic Hotel ligger 5 km ut i havet på den artificiella ön Palm Jumeirah och nås via en monorail invigd 2009. Ön är inte längre världens största konstgjorda.

Att Dubai är en brokig handels- och finansplats som även lockar turister är gott nog. Hur är det med sammanhållningen och de gemensamma värderingarna? Kommer en stat där bara en miljon av åtta utgörs av ”infödda” medborgare att ha den enhet som ett fungerande samhälle kräver? (Övriga är ofta indier och afrikaner som vistas här på halvåriga uppehållstillstånd.) Frågan är öppen.

Arabemiraten lever politiskt i skuggan av två makter – det mångdubbelt större Iran och det religiöst och socialt stränga Saudiarabien. Till Iran har emiraten ett pragmatiskt förhållande, om än inte utan spänningar. Det islamistiska Iran behöver inte minst en utvecklad granne som Emiraten där iranier kan tas emot och få anställning. Vad relationen med det ganska gåtfulla Saudi skall leda till är samtidigt ovisst. Att många saudier vill utveckla sitt lands monarki till en konstitutionell rättsstat med marknadsekonomi är väl känt. De spänningar som den store grannen på Arabiska halvön rymmer lär inte givet hålla sig bara inom detta geografiskt dominerande land.

Därför är framtiden för Gulfländerna inklusive emiraten trots gjorda framsteg och mot bakgrund av den tilltagande Syrienkonflikten oviss.

Annonser

0 Responses to “Dubai – framtidsland eller hägring i öknen?”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Carl Johan Ljungberg Ph.D.

Kategorier

Arkiv